Vänner..

Stod och funderade nyss när jag diskade och blev så jävla upprörd att jag började grina.
JA jag är gravid och får bete mig så :D

Det är märkligt det där med vänner..
När man var liten kunde man byta bästis varje dag och när man blev äldre bråkade man om allt.
Det är helt sjukt vad larvig man var. Jag tjafsade om ingenting med min bästa kompis i nian och vi pratade inte på över 3 år fast vi gick på samma gymnasium och såg varandra typ varje dag.
Sen en dag slog det mig bara hur mycket jag saknade henne. Så lyfte luren och slog en pling, eller jag skickade ett mail på facebook, vad skulle vi göra utan denna fejja? ;) När vi träffades igen var det som att ingeting hade hänt, skulle kunna ringa henne och berätta vad som helst :) Vi har båda självklart förändrats jätte mycket men riktigt vänskap försvinner aldrig!
Men det är faktiskt skillnad på tjafs och tjafs.
I våras på en skidresa bråkade jag med mina barndomskompisar OCH deras mammor :P haha Låter skitlarvigt och jätte korkat men jag tror faktiskt aldrig vi kommer bli som förut igen. Först beter sig ungarna som 3-åringar och sen kommer föräldrarna och skäller ut Angelica och Linda för något JAG gjort. Då rann det över totalt för mig och jag blev halv hysterisk. Men det slutade inte där, dom började bete sig som skit mot Linda och smörade som små rövslickare för Angelica. Det var inte bara ungarna som fortsatte utan föräldrarna gav min kära mamma en ordentlig utskällning för allt mellan himmel och jord på kvällen. Och min mamma var den ENDA som var neutral hela tiden och hon försökte t om övertala mig att skita i bråket och stanna kvar i stugan. Jag har totalt förlorat all respekt för dom, speciellt föräldrarna. Har fortfarande inte ens hälsat på dem när jag sett dem. De har inte bett någon av oss om ursäkt och jag kommer aldrig glömma det.
Det är helt sjukt vad saker kan förändras på bara 5 minuter.

Men jag, Angelica, Linda, Stefan och Charlie hade en sjukt kul resa i alla fall. Tror vår slog deras med hästlängder!
Det gäller att göra det bästa av situationen, eller hur! :D

Så.. Nu har jag skrivit av mig.. Antar att det är det man ska göra på sin blogg :P hehe
Livet är inte alltid en dans på rosor.


Kommentarer
Postat av: Angelica

haha vi hade så jävla kul :D wohoo!

2009-10-24 @ 08:41:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0